Meps igen

Som jag sa tidigare så gjorde jag en till meps men från det mindre mönstret (1-2år) men den var för liten för pojken. Jag funderade på att lägga ut den lite men råkade prova den på lilltjejen, istället som är 9 månader, och på henne passade den jättebra så den får vara kvar som den är. Jag får helt enkelt göra en ny till pojken.

Här är tjejerna tillsammans i sina mepsar.

Här kan ni hitta den första som jag sydde.

Meps

Jag har länge velat sy en meps men det har alltid fått prioriteras ner pga tid och energi. Men då har jag också tänkt att göra ett eget mönster men det tanken gav jag upp nu för att faktiskt kunna göra en.

Jag köpte mönstret från Pysselnabons etsy-sida (här är deras tutorial) och åkte sedan med stora tjejen till Stoff och stil för att köpa lite tyg. Min tanke är att köpa ett fint tyg till henne och ett med babblarna till pojken senare men nu ville jag testa mönstret och min sykunskap så jag valde nåt billigt men som båda skulle gilla. Flickan valde ett rosa med stjärnor så vi köpte ett likadant tyg i blått till pojken.

Jag skrev ut mönstret och klippte till bitarna. Mönstret var lätt att förstå och det mesta kändes väldigt rättframt. Det ena jag har ett litet huvudbry med var mellanlägget och vilken sidan som var klistrig men logiken sa den glansiga och det stämde. Jag tyckte att det enda stället som var lite pilligt var att sy runt utsidan på skärmen eftersom att det sysns så tydligt när man vänt den, nästan alla sömmar gömmer sig själv i slutändan. Så om någon vill göra en är mitt tips att alltid hålla sig ca 2 mm utanför själva mellanlägget och vara noggrann där.

Jag valde mönstret för 3-7 år till min 4åring och det passar bra, lite stort men sitter tillräckligt bra. Modellen är ganska säckig i bak och jag har inte riktigt bestämt mig för om jag gillar det eller inte, jag inbillar mig att hon får svårare att sätta på mössan rätt på egen hand.

Jag provade att sy den 1-2 år till sonen (3 år), eftersom storasysters mössa blev lite för stor för honom, men den var för liten. Nu får jag se om jag gör en till större eller om jag sätter in en kil i hans eftersom det ändå bara är en prototyp.

Jag är i alla fall nöjd med flickans mössa och den kommer att vara väldigt bra nu när det är så kallt och soligt!

Bitleksak till lilla Märta

I helgen gjorde jag en liten bitleksak åt barnens kusin. Jag tyckte den blev riktigt bra och lilla Märta satt och tuggade på den under stora delar av sitt kalas så jag tror den fick godkänt av henne också.

De två första större vita pärlorna är av silikon och de andra är i trä. Jag valde att avsluta med en ring eftersom det gav ett behövligt bryt utseendemässigt men också på grund av att jag ville ha något lite större på slutet. Iduns bitleksak har inget större i slutet så hon försöker alltid stoppa ner den i halsen vilket gör mig lite nervös. Jag tycker att det är lite synd att de små träpärlorna och elefanten inte har riktigt samma färg men det är nog bara jag som är petig.

historien om “the neverending socks”

För ca 8 år sedan hade jag ett halvår då jag stickade som en tokig och min besatthet var raggsockor. Jag gjorde till typ alla och en massa julklappar. Jag gjorde även ett par med lång ankel till mig själv. Varje vinter sen dess när jag fryser om fötterna letar jag efter mina sockor bara för att inse att jag aldrig gjorde klart dom utan att det finns en och en halv socka i min garnlåda… Och varje år tänker jag att NU ska jag göra klart dem, men det brukar bli så att jag inte ens tar upp dem ur lådan. I våras tog jag upp dem eftersom jag hade en del tid över (sjukskriven under graviditeten med svårt att röra mig) och svårt att göra nåt annat än att sitta. Men även då tröt humöret och dom blev liggandes i min nattduksbordslåda. Men nu, äntligen, har jag gjort klart dom! Så om det faktiskt blir kallt i år, eller nästa vinter, kan jag äntligen hitta dom när jag letar. Det känns verkligen så bra, och det var kul. Jag kanske borde kika på lite mer stickprojekt snart.

Mönstret är det här gratismönstret.

Nappband

Så idag har jag lekt lite med mina pärlor igen och gjort ett nappband som matchar mitt amningshalsband.

Det är en blandning av silikonpärlor och träpärlor. Jag har tidigare haft silikonbokstäverna på en tuggleksak som jag byggde (som inte finns på bloggen) men som aldrig blev riktigt bra. Jag tycker inte om utseendet vid spännet, jag undrar om det finns spännen med smalare föränkringspunkt som inte är menade för band. Det blir något att titta på för en annan dag.

Nu när jag sitter och skriver det här så sitter Minihopp och tuggar på spännet så jag tar det som ett godkännande. Jag upplever den som lite tung, men jag är van att bara använda tygband, så vi får se om den fortsätter vara i den här formen. Jag tycker att det är det snyggast nappbandet jag har haft/använt hittills så jag hoppas att tyngden är något jag vänjer mig vid.

Mitt amningshalsband- update

Jag ville bara göra en liten uppdatering på mitt amningshalsband- som fortfrande är underbart bra!

Nu har jag och Lillan tränat på att sjala upp på rygg under de senaste månaderna och halsbandet är så bra då. Hon har nåt att leka med medan jag krånglar jag sedan när hon är uppe leker hon med det istället för mitt nackhår… vilket som är SÅ tacksamt för mig.

Du kan hitta inlägget om det här halsbandet här, och dess föregångare här: version 1 och version 2.

Jag brukar inte låta ansiktet på mina små synas men jag bara älskade minen hon gör.
Jag brukar inte låta ansiktet på mina små synas men jag bara älskade minen hon gör.

 

 

 

Blått amningshalsband

Jag och barnen hade en lugn och mysisg tv-stund så jag bestämde mig för att låta händerna leka lite undertiden som Askungen 3 rullade. Jag har funderat på att göra lite fler amningshalsband och kanske sälja för att finansiera alla mina pärlor då kontona börjar bli ganska tomma…

Jag köpte en del blå pärlor förra gången så jag gjorde ett blått halsband. Den här gången gjorde jag ingen ritning utan la ut pärlorna på bordet och försökte se hur jag ville ha det. Jag utgick rejält från min eget eftersom att jag tycker så mycket om det.

Jag är riktigt nöjd över hur detblev. Jagharinte låst fast säkerhetspärlorna eller spännet helt så att det går att ändra på om det skulle önskas av enegentuellny ägare.

Eget gelégodis

Efter ha sett en massa youtube-klipp där babblare och andra barnfigurer gör eget godis (det enda sonen ser på tv) har jag blivit lite inspirarad och jag älskar alla de olika formar man kan hitta så jag har köpt lite olika.

Jag använde det här receptet från för att det skulle gå så snabb som möjligt då barnen skulle vara med och baka. Att göra iordning smeten gick lätt och snabbt och barnen tyckte det var roligt att röra runt och hälla i ingredienserna.

Min 4-åring tyckte det var väldigt kul att få hälla i smeten i formerna och hon var riktigt bra på det. Min 2-åring tyckte det var roligt i några gånger men hade svårt att kontrollera sin motorik tillräckligt för att det skulle bli tillräckligt i formerna så jag fyllde pipetten åt honom (ungefär till hälften) så at det inte skulle spilla över allt för mycket. De flesta av silikonformarna som jag köpt är från tradera men den bruna uggleformen och ormarna hittade jag på ebay, ormarna köpte jag specifikt för att få pipetten.

Jag ställde sedan in plåtarna i frysen och åkte i väg på ett ärende på ca 20 minuter, vilket nog var lite för länge eftersom att ormarna fick ett tunt islager över sig, men det försvann när jag tog ur dem ur formarna.

Jag tror att nästa gång jag gör detta så kommer jag att ta lite mindre gelatin då de blev ganska hårda och smaken förvann lite.

Amningshalsband; tredje och sista versionen

Nu har jag gjort ännu en ändring av mitt halsband och det är nog sista för nu är jag jättenöjd och Minihopp är också väldigt förtjust i det.

Jag bytte ut en del av silikonpärlorna för att få mindre friktion (och tyngd) och satte dit lite fler träpärlor istället. Sen hittade jag en mindre uggla på Rundis så det blev att göra om färgkombon lite, och dom här färgerna är mer i min stil, jag älskar ju blågröna nyanser. Och av någon anledning tänker jag mig att Iduns färg är lite ljuslila, jag vet inte vart jag fått det från.
Jag bytte ut månghörningen mot en ring eftersom jag tycker det är fint men också för att se om lillan kan få bättre grepp när hon ligger ner. Jag har också lagt till några säkerhetspärlor för att se till att de inte kan glida runt hur som helst på bandet, som är av satin.

Om jag har varit nöjd tidigare är det inget jämfört med nu! Halsbandet är så fint så jag använder det som finhalsband även när barnen inte är med. Det är nu lätt och känns inte runt halsen och Minihopp tycker om det. Hon pillar och drar i det och vill gärna hålla i det även när hon sover. Så nöjd! Jag vill/måste göra fler…

 


 

23/1-18 Idag tyckte till och med 4-åringen att det var mysigt under kvällsrutinen. Jag kan också meddela att det går att tvätta i 30° utan att det syns en skråma. Mitt behövde sig en omgång efter flickornas magsjuka i förra veckan.

Barntäcke av ett vuxentäcke

Eftersom vi nu har tre ungar och det behövs minst 2 par sängkläder för varje barn, om det sker olyckor, så börjar det bli dyrt att köpa sängkläder i spjälsängsstorlek när de kostar i stort sett lika mycket som sängkläder i fullstorlek, och speciellt eftersom jag sällan vill ha örngottet som hör till spjälsäng då de är för små för mina två större barn.

Så jag har funderat på om det skulle gå att göra om ett vuxentäcke till två mindre täcken, och nu har jag äntligen gjort det. Jag köpte ett billigt täcke på Ikea och tog ett av våra gamla slitna påslakan för att experimentera med.

Jag började med att marka ut mitten på täcket och pålakanet på långsidorna. Påslakandet klippte jag bara rakt av men täckte krävde lite mer hantering eftersom det innehåller vaddering. Jag började med att sy en vanlig, ganska tät raksöm vid mittmarkeringen och sedan vid sidan om den. På det sättet skapade jag barriärer kring en kanal, barriärerna håller undan vaddet medan jag delar täcket i två.

Efter det sicksackade jag kanterna och sydde på ett kantband. Jag hade svart hemma så jag valde det eftersom det ändå inte kommer att synas i efterhand. Kantbandet gör att kanten blir ganska hård men jag tyckte inte att det var så farligt.

Sedan sydde jag ihop påslakanet. Jag började men den “lätta halvan” jag jag snyggande till kanterna och sedan satte i tryckknappar, nackdelen med att göra det lätt för sig själv och inte syihop orginalöppningen är att öppningen hamnar på långsidan men eftersom att det bara var ett experiment nöjde jag mig med det.

Det tog inte så lång tid att göra och med lite extra tid kan man nog få det riktigt snyggt. Formen på täckena blev lite annorlunda, proportionerna stämmer inte riktigt med vad man är van med, det är lite smalare. Genom att dela påslakanet och sy igen det blev det lite trångt för täcket, men det får definitivt plats.

Eftersom formen blev lite smal fungerade de nya täckena inte riktigt så bra som jag hade hoppats så jag kommer inte nog inte att göra fler utan får nog ta att köpa “riktiga” istället. Dom här är dock riktigt bra som en backup vid exempelvis magsjuka eller andra olyckor.