Enkla tyllkjolar

I helgen har jag och min vän Mari haft en syjunta och hon visade mig hur man kunde göra enkla tyllkjolar. Hon gjorde en till sin son för ett tag sen och han älskade den. Så jag ville göra en åt mina två stora för att jag misstänkte att de skulle älska kjolarna lika mycket.

De stora kjolarna är gjorda av ca 48 remsor som är 120x15cm (det gör att längden på kjolen är ca 60 cm eftersom remsorna viks dubbelt) och remsorna knyts sedan fast på ett resårband. På varje kjol valde jag att bara använda 5 av färgerna. På min sons använde jag exempelvis inte den rosa färgen utan tog dubbelt av grön som är hans favoritfärg, och på min stora dotters tog jag dubbelt rosa eftersom det är hennes favoritfärg men inget grönt. Det gjorde jag egentligen bara för att kunna se skillnad på kjolarna så att vi slipper bråk senare.

Den lilla kjolen har remsor som är 60x15cm (dvs en längd på ca 30 cm) och jag tog ganska få remsor, bara tills jag tyckte det såg bra ut för att inte göra den för otymplig för lillan. På den här använde jag alla färger eftersom storleken gör att jag kan se att det är hennes.

Det är som sagt lätt att föra kjolarna och det enda som tar tid är klippandet och att knyta fast remsorna. Jag satte fast resårbandet runt mitt knä när jag knöt fast remsorna för att få stöd och hjälp att få alla remsor åt samma håll. Eftersom jag gjorde alla kjolar samtidigt vet jag inte riktigt hur lång tid en tar men alla tre tog ca 2 timmar och då är det lite medlande mellan barnen inräknat. Mina stora kjolar blev lite lösa runt magen. När jag mätte ut omkretsen räknade jag inte med att tyllet skulle spänna ut resåren så  jag kommer förmodligen får korta in dem lite.

Barnen älskade kjolarna: lillan snurrade runt, runt och de två stora har lekt prinsessa sen i söndags. Kjolarna fungerade även som roliga peruker.

Amningshalsband

Idag har jag gjort två nya amningshalsband. Det i blått är till min vän Mari som fick en lite pojk i augusti. Eftersom jag ändå var igång gjorde jag även ett rosa som är till salu till den som vill ha.

Jag har varvat stickade pärlor, träpärlor och virkade pärlor precis som på mina tidigare amningshalsband. Dom är väldigt lika mina tidigare på många sätt och det är både för att fantasin tryter och jag inte här så många olika färger att leka med. Jag ska försöka sätta mig att leka lite någon kväll när barnen lagt sig och tidspressen inte är lika stor.

Något som är värt att påpeka är att på det rosa är den en ny typ av säkerhetsspänne som jag inte använt förut och jag tyckte inte alls lika bra om det som mina tidigare. På grund av sin form behövde jag göra en väldigt stor knut på bandet för att den inte skulle åka igenom och det blev svårt att få bandet jämnt på båda sidor.

Meps igen

Som jag sa tidigare så gjorde jag en till meps men från det mindre mönstret (1-2år) men den var för liten för pojken. Jag funderade på att lägga ut den lite men råkade prova den på lilltjejen, istället som är 9 månader, och på henne passade den jättebra så den får vara kvar som den är. Jag får helt enkelt göra en ny till pojken.

Här är tjejerna tillsammans i sina mepsar.

Här kan ni hitta den första som jag sydde.

Meps

Jag har länge velat sy en meps men det har alltid fått prioriteras ner pga tid och energi. Men då har jag också tänkt att göra ett eget mönster men det tanken gav jag upp nu för att faktiskt kunna göra en.

Jag köpte mönstret från Pysselnabons etsy-sida (här är deras tutorial) och åkte sedan med stora tjejen till Stoff och stil för att köpa lite tyg. Min tanke är att köpa ett fint tyg till henne och ett med babblarna till pojken senare men nu ville jag testa mönstret och min sykunskap så jag valde nåt billigt men som båda skulle gilla. Flickan valde ett rosa med stjärnor så vi köpte ett likadant tyg i blått till pojken.

Jag skrev ut mönstret och klippte till bitarna. Mönstret var lätt att förstå och det mesta kändes väldigt rättframt. Det ena jag har ett litet huvudbry med var mellanlägget och vilken sidan som var klistrig men logiken sa den glansiga och det stämde. Jag tyckte att det enda stället som var lite pilligt var att sy runt utsidan på skärmen eftersom att det sysns så tydligt när man vänt den, nästan alla sömmar gömmer sig själv i slutändan. Så om någon vill göra en är mitt tips att alltid hålla sig ca 2 mm utanför själva mellanlägget och vara noggrann där.

Jag valde mönstret för 3-7 år till min 4åring och det passar bra, lite stort men sitter tillräckligt bra. Modellen är ganska säckig i bak och jag har inte riktigt bestämt mig för om jag gillar det eller inte, jag inbillar mig att hon får svårare att sätta på mössan rätt på egen hand.

Jag provade att sy den 1-2 år till sonen (3 år), eftersom storasysters mössa blev lite för stor för honom, men den var för liten. Nu får jag se om jag gör en till större eller om jag sätter in en kil i hans eftersom det ändå bara är en prototyp.

Jag är i alla fall nöjd med flickans mössa och den kommer att vara väldigt bra nu när det är så kallt och soligt!

Bitleksak till lilla Märta

I helgen gjorde jag en liten bitleksak åt barnens kusin. Jag tyckte den blev riktigt bra och lilla Märta satt och tuggade på den under stora delar av sitt kalas så jag tror den fick godkänt av henne också.

De två första större vita pärlorna är av silikon och de andra är i trä. Jag valde att avsluta med en ring eftersom det gav ett behövligt bryt utseendemässigt men också på grund av att jag ville ha något lite större på slutet. Iduns bitleksak har inget större i slutet så hon försöker alltid stoppa ner den i halsen vilket gör mig lite nervös. Jag tycker att det är lite synd att de små träpärlorna och elefanten inte har riktigt samma färg men det är nog bara jag som är petig.

historien om “the neverending socks”

För ca 8 år sedan hade jag ett halvår då jag stickade som en tokig och min besatthet var raggsockor. Jag gjorde till typ alla och en massa julklappar. Jag gjorde även ett par med lång ankel till mig själv. Varje vinter sen dess när jag fryser om fötterna letar jag efter mina sockor bara för att inse att jag aldrig gjorde klart dom utan att det finns en och en halv socka i min garnlåda… Och varje år tänker jag att NU ska jag göra klart dem, men det brukar bli så att jag inte ens tar upp dem ur lådan. I våras tog jag upp dem eftersom jag hade en del tid över (sjukskriven under graviditeten med svårt att röra mig) och svårt att göra nåt annat än att sitta. Men även då tröt humöret och dom blev liggandes i min nattduksbordslåda. Men nu, äntligen, har jag gjort klart dom! Så om det faktiskt blir kallt i år, eller nästa vinter, kan jag äntligen hitta dom när jag letar. Det känns verkligen så bra, och det var kul. Jag kanske borde kika på lite mer stickprojekt snart.

Mönstret är det här gratismönstret.

Nappband

Så idag har jag lekt lite med mina pärlor igen och gjort ett nappband som matchar mitt amningshalsband.

Det är en blandning av silikonpärlor och träpärlor. Jag har tidigare haft silikonbokstäverna på en tuggleksak som jag byggde (som inte finns på bloggen) men som aldrig blev riktigt bra. Jag tycker inte om utseendet vid spännet, jag undrar om det finns spännen med smalare föränkringspunkt som inte är menade för band. Det blir något att titta på för en annan dag.

Nu när jag sitter och skriver det här så sitter Minihopp och tuggar på spännet så jag tar det som ett godkännande. Jag upplever den som lite tung, men jag är van att bara använda tygband, så vi får se om den fortsätter vara i den här formen. Jag tycker att det är det snyggast nappbandet jag har haft/använt hittills så jag hoppas att tyngden är något jag vänjer mig vid.

Mitt amningshalsband- update

Jag ville bara göra en liten uppdatering på mitt amningshalsband- som fortfrande är underbart bra!

Nu har jag och Lillan tränat på att sjala upp på rygg under de senaste månaderna och halsbandet är så bra då. Hon har nåt att leka med medan jag krånglar jag sedan när hon är uppe leker hon med det istället för mitt nackhår… vilket som är SÅ tacksamt för mig.

Du kan hitta inlägget om det här halsbandet här, och dess föregångare här: version 1 och version 2.

Jag brukar inte låta ansiktet på mina små synas men jag bara älskade minen hon gör.
Jag brukar inte låta ansiktet på mina små synas men jag bara älskade minen hon gör.

 

 

 

Blått amningshalsband

Jag och barnen hade en lugn och mysisg tv-stund så jag bestämde mig för att låta händerna leka lite undertiden som Askungen 3 rullade. Jag har funderat på att göra lite fler amningshalsband och kanske sälja för att finansiera alla mina pärlor då kontona börjar bli ganska tomma…

Jag köpte en del blå pärlor förra gången så jag gjorde ett blått halsband. Den här gången gjorde jag ingen ritning utan la ut pärlorna på bordet och försökte se hur jag ville ha det. Jag utgick rejält från min eget eftersom att jag tycker så mycket om det.

Jag är riktigt nöjd över hur detblev. Jagharinte låst fast säkerhetspärlorna eller spännet helt så att det går att ändra på om det skulle önskas av enegentuellny ägare.

Eget gelégodis

Efter ha sett en massa youtube-klipp där babblare och andra barnfigurer gör eget godis (det enda sonen ser på tv) har jag blivit lite inspirarad och jag älskar alla de olika formar man kan hitta så jag har köpt lite olika.

Jag använde det här receptet från för att det skulle gå så snabb som möjligt då barnen skulle vara med och baka. Att göra iordning smeten gick lätt och snabbt och barnen tyckte det var roligt att röra runt och hälla i ingredienserna.

Min 4-åring tyckte det var väldigt kul att få hälla i smeten i formerna och hon var riktigt bra på det. Min 2-åring tyckte det var roligt i några gånger men hade svårt att kontrollera sin motorik tillräckligt för att det skulle bli tillräckligt i formerna så jag fyllde pipetten åt honom (ungefär till hälften) så at det inte skulle spilla över allt för mycket. De flesta av silikonformarna som jag köpt är från tradera men den bruna uggleformen och ormarna hittade jag på ebay, ormarna köpte jag specifikt för att få pipetten.

Jag ställde sedan in plåtarna i frysen och åkte i väg på ett ärende på ca 20 minuter, vilket nog var lite för länge eftersom att ormarna fick ett tunt islager över sig, men det försvann när jag tog ur dem ur formarna.

Jag tror att nästa gång jag gör detta så kommer jag att ta lite mindre gelatin då de blev ganska hårda och smaken förvann lite.