Så familjen är bjuden på vikingagille men pga vårt resande i sommar och barnen som är väldigt mammiga och trötta just så bestämde vi att bara Maken skulle gå att jag och barnen kan vara hemma och ta det lugnt.

Maken ville ha en ny utstyrsel för munkdräkten vi gjorde 2014 börjar kännas lite uttjatad. Jag lovade Maken att jag kunde hjälpa honom med det om han hittade mönster så att det skulle gå snabbt och smidigt. Sagt och gjort så åkte vi och köpte linnetyg i två olika färger på Stoff och Stil. Vi köpte också ett mönster på byxor. Mönster till tunikan skulle han fixa senare.

Tanken är att de ska se ut att vara från rätt tid men jag kommer att sy dom på maskin så att det blir smidigt och snabbt. Vi är inte så insatta i lajvande och liknande så det är gott nog för oss.

Byxorna som jag köpte mönstret på visade sig vara alldeles för små fast vi dubbelkollat storleken, högst irriterande. Istället lyckades jag hitta de här mönstret på pyjamasbyxor på Life Sew Savory som jag tänkte skulle fungera. Deras XL skulle enligt storlekstabellen fungera för Maken.

Så vid nästa tillfälle för systermys (jag och min ena syster brukat träffas hemma hos henne då och då och ser film och pysslar tillsammans. Hon brukar brodera och jag virkar eller gör vad jag är manisk över för tillfället) så tog jag med symaskin, syskrin och tyget till byxorna och satte igång. Det gick riktgt bra och allt flöt på. De kändes dock JÄTTESTORA när vi höll på. Jag och syster är ju inte så länga själva men det kändes verkligen fel men jag fortsatte eftersom måtten jag tog på Maken verkade stämma med mönstret. Och tur var väl det för de satt perfekt när jag kunde komma hem och provade på honom.

Tunikan däremot blev en hel historia trots att jag försökt att undvika det. En vän till oss lajvar regelbundet och syr alla sina kläder själv så jag bad honom hjälpa mig med ett mönster. Han gav mig grundidén och det lät lätt nog men efter ha börjar klippa ut bitar insåg jag att det skulle bli väldigt svårt att få till med med Makens ganska stora kroppshydda. Så efter två dagar av svordomar och av att inte vilja pilla för mycket så bad vi vännen att komma över och hjälpa till. Så han och Maken klippte och räknade medan jag bara sydde ihop bitarna. Huvudhålet klipptes tyvärr lite för stort så det blev väldigt urringat ut mot axlarna. Jag löste det genom att fålla normalt kring halsen men sedan sy på en lapp under ringningen på båda axlarna, det syntes knappt så det kändes bra.

På väg till Gillet, redo för solen.

Träffar: 63